Hur funkar det?

För användaren/gästen?

Det är som en bibliotekstjänst! Gästen lånar en förpackning kostnadsfritt men om förpackningen inte lämnas tillbaka betalar gästen en avgift till TINT. Avgiften motsvarar värdet på förpackningen, ca 30-50 kr.

Vad händer om en förpackning inte lämnas tillbaka?

Gästen har normalt två veckor på sig att kostnadsfritt lämna tillbaka sin förpackning. När dessa två veckor närmar sig sitt slut skickas vänliga påminnelser om att förpackningen ska lämnas tillbaka och var retur kan ske. Efter två veckor debiteras en avgift på 30-50 kr, därefter har gästen ytterligare en vecka på sig att lämna tillbaka förpackningen. Efter tre veckor betraktas förpackningen som såld och gästen kan behålla den och använda den privat. No hard feelings! Avgiften administreras av TINT och är inget som restaurangen eller cafét behöver tänka på.

Hur kopplas gästen ihop med förpackningen?

Varje förpackning förses med en unik QR-kod (disksäkert klistermärke) och när mat eller dryck handlas to go måste gästen scanna QR-koden för att checka ut förpackningen. När QR-koden scannas kommer gästen till en webbsida där man “checkar ut” förpackningen (om man inte är registrerad sedan tidigare behöver man fylla i sitt telefonnummer så att vi kan skicka instruktioner för kontoskapande).

Vem säkerställer att gästen checkar ut sin förpackning?

Restaurangen eller cafét får gärna upplysa gästen om detta och vi tillhandahåller även lättförståeligt informationsmaterial som kan sättas upp i lokalen. Till en början är systemet tillitsbaserat och vi räknar med visst svinn och kommer att utveckla ett mer vattentätt systemet utifrån våra erfarenheter från vår första tekniska lösning.

Var kan förpackningen lämnas tillbaka?

Förpackningen kan lämnas tillbaka på alla restaurangen eller caféer som är anslutna till TINT. Vi kan även sätta upp drop-off stationer på stan, i anslutning till parker eller kollektivtrafik eller på kontor.

Vad händer när en förpackning lämnas tillbaka?

När en förpackning lämnas tillbaka på en restaurang eller ett café ska den scannas in av personalen. Inscanning kan göras vid lugnare stunder och det går bra att samla ihop alla inlämnade förpackningar under dagen och diska dem vid ett tillfälle. Vid detta tillfälle kan man även passa på att scanna alla inlämnade förpackningar. Det enda som behövs är en mobil.

Vem diskar?

I de flesta fall är det restaurangen eller caféet som diskar de förpackningar som lämnas in. Det är det bästa för miljön och håller även nere kostnaden för systemet. I de fall som man inte har kapacitet att diska kan vi erbjuda extern diskning i befintliga kök såsom hotellkök, storkök och skolkök. I samband med event och festivaler kan vi hyra in en diskcontainer.

Vad händer om en restaurang eller café har för många eller för få förpackningar?

Vi kan via vår tekniska plattform övervaka saldo och vid behov redistribuera förpackningar mellan kunder så att alla har den mängd som de behöver och har möjlighet att förvara. När man ansluter till systemet kommer vi överens om ett spann inom vilket man vill ligga baserat på behov och möjlighet till förvaring.

Kan man sätta sitt varumärke på förpackningarna?

Nej, eftersom förpackningarna kan lämnas in på alla TINT-anslutna restauranger och caféer behöver de vara så neutrala som möjligt.

Om man vill märka de maträtter som säljs med t ex innehållsförteckning, går det?

Klistermärken med innehållsförteckning funkar inte men vi kan tillsammans titta på möjligheten att sätta en papperssleeve kring förpackningen med information om maten eller drycken.

Även om matlådorna har genomskinligt lock så är de inte så trevliga att presentera maten i, hur löser man detta?

Ett alternativ kan vara att ha en exempelskål/visningsex eller tallrik längst fram i kylen och de andra förpackade i lådor bakom. På det sätten kan gästen bättre se hur maten ser ut.

Vem betalar och vad?

Vad betalar gästen?

Gästen betalar ingenting så länge förpackningen lämnas tillbaka inom tre veckor. Syftet är att sänka tröskeln för användning så mycket som möjligt. Om förpackningen inte lämnas tillbaka debiteras gästen en avgift som motsvarar förpackningens värde. 

Vad betalar restaurangen eller caféet?

Vår ambition är att matcha priset på engångsförpackningar men kostnaden varierar beroende på vilket behov av extern diskning och redistribution som krävs.

Vad säger lagstifningen?

Varför införs ny reglering?

År 2019 beslutade EU om ett nytt direktiv som ska minska plast i haven. Syftet med direktivet är att minska nedskräpning och mängden plast som hamnar i havet för att är att skydda miljön och människors hälsa. EU har utgått från de engångsprodukter i plast som vid plocktester och mätningar är vanligast förekommande i havet. 

 

​​De plastprodukter för engångsbruk som omfattas av åtgärder enligt direktivet beräknas utgöra omkring 86 procent av de plastprodukter för engångsbruk som påträffas på stränder inom EU räknat i antal.

När ändras lagstiftningen i Sverige?

Från 1 januari 2024 blir det krav på att den som säljer mat och dryck i engångsförpackningar ska erbjuda flergångsalternativ som ingår i ett rotationssystem. 

Målet med åtgärden är att användningen av engångsmuggar och engångsmatlådor i Sverige ska ha minskat med 50 procent till 2026.

Vilka material omfattas?

En mugg eller matbehållare kan vara gjord helt i plast eller sammansatt av fler än ett material, av vilka ett kan vara plast. I de fall ett av materialen är plast så anses slutprodukten delvis vara gjord av plast och omfattas av direktivet. När till exempel pappers- eller kartongbaserade muggar har ett plastfoder eller en plastbeläggning på ytan så är de delvis gjorda av plast och omfattas därmed av direktivet.

Vilka förpackningar omfattas?

Livsmedelsbehållare som omfattas av direktivet är snabbmatsbehållare eller lådor för måltider, smörgåsar, wraps och sallader med kall eller varm mat. Även behållare för livsmedel som innehåller färska eller bearbetade livsmedel som inte kräver någon ytterligare beredning, såsom frukter, grönsaker och efterrätter omfattas.

 

För att en livsmedelsbehållare ska omfattas av direktivet måste den uppfylla tre kriterier. En livsmedelsbehållare, med eller utan lock, omfattas av direktivet om den används för livsmedel som: 

  • är avsedda att konsumeras direkt (på försäljningsställe eller annan plats),
  • vanligtvis konsumeras direkt ur behållaren, och
  • är redo att konsumeras utan någon ytterligare beredning (till exempel tillagning, kokning, uppvärmning).
Förbjuds dessa förpackningar?

Nej, men om man serverar mat/dryck i engångsförpackningar så måste man även kunna erbjuda ett återanvändbart alternativ som ingår i ett rotationssystem. Vi tror att flergångs och engångs kommer att existera parallellt men hoppas och tror att flergångsförpackningar blir förstahandsvalet framöver. 

Omfattas alla restauranger och caféer eller finns det några undantag?

Svar: Ja, rena pappersförpackningar, tänk pizzakartonger, undantas. Eller mer komplicerat: Mugg eller matlåda helt består av papper eller kartong som inte har modifierats kemiskt på ett sätt som fördröjer nedbrytningen. Med plast avses inte en polymer som förekommer naturligt i miljön och som inte har modifierats på kemisk väg.

Och: Färre än 150 engångsmuggar och engångsmatlådor per dag som försäljningsstället är öppet (beräknas som ett genomsnitt). Dock skärps denna gräns till max 75 från 2026. Ska dock ha rutiner för att säkerställa att inte fler används.

Kommer det mer detaljerad reglering?

För att underlätta för aktörerna inom branschen får Livsmedelsverket och Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram vägledning och rutiner för verksamheter som ska följa kraven om att erbjuda flergångsalternativ. Vägledning ska hjälpa aktörerna att göra rätt både utifrån hygien och miljöaspekter.

Är det hållbart?

Är verkligen återanvändbara förpackningar bättre för miljön?

Kortfattat svar: JA. Återanvändbara förpackningar minskar koldioxidutsläppen (då de bl a inte förbränns i avfallsanläggningar vilket t ex 85% av alla plastförpackningar görs idag), minskar vattenkonsumtionen och leder till mindre mängd avfall.

Men engångsförpackningar återvinns väl?

8 miljoner ton plast hamnar i havet varje år!  Beräkningar visar att 80–85 % av det marina skräpet i EU består av plast. Av detta utgörs 50% av plastprodukter för engångsbruk.

Materialåtervinning av plast är fortfarande en utmaning. Globalt finns det uppskattningar om att enbart cirka 9 procent av det plastavfall som uppkommer materialåtervinns. Uppskattningar visar att endast 16 procent av plastavfallet materialåtervinns i Sverige. Av de 16 procent som går till materialåtervinning så behöll endast hälften samma kvalitet och därmed samma värde efter återvinningen. Det innebär att endast cirka 8 procent av plastavfallet i dag är att betrakta som fullt fungerande i en cirkulär ekonomi.

Cirka 40 % av alla restaurangmåltider idag är take away och varje år använder vi svenskar 570 miljoner take away-förpackningar och 1 miljard muggar (100 per person/år).

Men våra förpackningar är komposterbara?

I Sverige har vi inga anläggningar som klarar av att kompostera de förpackningar som uppges vara komposterbara. Det är en internationell märkning och i vissa länder har de den typen av anläggningar men tyvärr inte i Sverige.

Kontakta oss

Skippa skräpet och testa återanvändbara förpackningar för mat och dryck redan idag. Vi hör av oss inom 24 timmar, there is no time to waste!